Jag sådde blommor, en för varje vän. Jag tror att det var fyra, men särskilt minns jag en. Det blev höst och vinter och blommorna de dog. Men på våren kom de åter, men bara tre stod kvar och log. Sen kom regnet med moln stora grå. Nästa gång jag fann dem så stod bara två. Sen kom solen med all ljus den har plötsligt stod det bara en blomma kvar. Du härdades i solsken, du drunknade i regn Men en sak är säker Du är en riktig vän.

Jag älskar dig! ♥ / Petra